Wertsmertz

Verkar som om det är dags igen.
Jag sjunker som en sten och vissnar som ett löv.
Wertssmertz
(tyska för världsmärta) är även den tillbaka.
Men jag tänker inte låta det hända även detta vinterhalvåret; jag tänker kämpa och hålla mitt blonderade huvud över ytan.
Jag har lärt mig att leva med det; livet gör ont under hösten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0