saknar
Här sitter jag och känner mig ensammast i världen och saknar.
allting förändras så mycket när man växer upp, folk flyttar, förlovar sig, skaffar jobb osv.
i gymnasiet var allt så mycket lättare; det var självklart att man skulle gå ut på helgen, behövde man prata med någon var det bara ett telefonsamtal bort.
Nu är man så upptagen hela tiden. Alla har sina egna liv.
Det känns som om man tränger sig på om man ringer någon för att höra om man kan ses.
Det känns lättare att vara ensam istället för att riskera att göra bort sig.
Saknar Eva och mina morföräldrar hela tiden.
Självständighet är fruktansvärt ensamt ibland.
Mina syskon saknar jag med, vi har våra egna liv vi med. 
Har fortfarande inte fått lönen.
Ringde lönekontoret som sa att den fanns på ett konto på swedbank.
Ringde Nordea som ringde Swedbank.
Swedbank sa att jag inte har något konto där.
Nordea sa att jag skulle få en AVI, har jag inte fått.
Ringde lönekontoret men det är naturligtvis upptaget.
Nu ska jag ringa Swedbank.
Ett råd till er alla: Byt inte bank, det krånglar bara till allt.
